Jag klantar till det genom att inte skriva varje dag, därav så blandas dagarna ihop en del, men jag ska försöka att uppdatera er så gott det går.

Kom på att jag glömt att skriva om att han har haft sin första ögonkontroll i måndags, en mycket otrevlig undersökning om jag får säga det själv. Den går rätt snabbt till om jag förstod sköterskorna rätt, ett tag innan koll så droppar dom nåt i ögonen så pupillerna vidgas, sen så spärrar dom upp ögonen med nåt redskap och kollar hur det ser ut. Enligt mig så låter det som hämtat ur A Clockwork Orange, vilket ger mig ont i magen. Det hade iaf gått bra att kolla det ena ögat, men det andra däremot gick väl inte så bra, han vart skitförbannad för att dom höll fast honom, gick ner i saturation (syre), dom drog upp syrgasen 100% men det vart väl inte bra så dom fick avbryta helt enkelt. Nästa vecka är det dags igen för kontroll nr 2, hoppas det går bättre.

Jag hade blivit tillfrågad om att bli bröstmjölksdonator och snäll som jag är så tackade jag ju ja. Så under förra veckan så har jag lämnat blodprov, lungröntgats samt lämnat avföringsprov. Det sistnämnda var det jobbigaste. Nu har svaret kommit att jag är godkänd iaf, gissa vad som händer då, jo jag börjar ju typ sina, mina gigantiska produktion har halverats och jag känner panik. Igår så satt jag och googlade om olika tips på hur jag kan göra för att öka produktionen igen. Hittade nåt om amningste samt en egen brygd innehållande fänkål, kummin och anis, just nu provar jag saft i mängder och regelbundna pumptider, jag säger bara blä va tråkigt och segt det här är.

Hoppas det ger med sig och att produktionen ökar av sig själv snart igen. Får en känsla av att det kan vara stressrelaterat, det är ju bara en teori, men eftersom jag tror stress utlöste en förlossning på tok för tidigt så varför ska det inte även hämma mjölkproduktion. 

Lilleman växer så det knakar, viktmässigt alltså, han går upp upp upp i vikt. Här ska ni få se vad jag menar:

10/3 - 1312 g

11/3 - 1339 g

12/3 - 1380 g

13/3 - 1408 g

14/3 - 1450 g

15/3 - 1496 g

Igår den 14:e så fyllde han 2 månader, vart har tiden tagit vägen?! Det beror nog på att vi sköter om honom så pass mycket just nu så är varje dag är schemalagd...

Han hade även fått brev igår från Denise, han tackar jättemycket för kläderna och dom har redan kommit till användning!

Tack snälla Denise för kläderna! 

På jämna dagar får man flagga

här är även Jamies två första gosedjur

den lilla bruna som är en skyddsängel och

den vita vars tröja nog börjar vara i lagom storlek för honom

I övrigt så blir det inte så mycket mer som händer här, det är mest samma sak, vilket även sköterskorna tycker, han sköter sig så pass bra att dom inte har nåt att göra

*gilla*

 

lisa

16 mars 2012 10:55

men titta!! passar ju perfekt!! det kommer mera tids nog! men han hinner nog växa om denise i den här takten!! kram

http://prematurmamma.bloggplatsen.se

Karin Larsson

16 mars 2012 10:58

Ja han börjar bli en stor kille, dom har plockat bort calogenet så vi får se om det ger nån effekt, fast å andra sidan har dom ökat maten till 20 ml varannan timme!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Pulkbild från förra vintern. Finkläder. Sommarens roligaste; bärplockning i trädgården. Kan själv klättra och sätta sig. Jordgubbar och grädde är nam-nam. Hästskoj. Första gången på utebadet. Inskolning på dagis. Då och nu. Höstfix i trädgå...

Minimannen har somnat i vår säng, ska snart lyfta över honom till hans egna säng. Tror dessutom att jag får sängen för mig själv eftersom Göran somnat på soffan, nice! ;-)...

Imorse så bestämde jag mig för att jag och Jamie skulle prova på babysång på biblioteket, jag som vanligtvis är livrädd för nya saker tog mig i kragen och packade ner mini i vagnen. Som tur är så är man ju bekant med hon som håller i sången så det kä...

Efter lite gröt, lite äppelpure och ersättning så var det tack och god natt igen. Verkar som jag får äta frukost själv idag, inte lätt att vara mamma ;-)...

Passar på att försöka skriva ett inlägg innan minimannen vaknar, får väl se hur det går, tar väl flera timmar innan jag är klar med det här inlägget annars.   Här flyter då allting på, jag kan inte klaga, Jamie sover, äter och beter sig som vilke...