Jag är ju en Mamma Mu, vareviga dag med ett mellanrum på 3-4 timmar så säger mina bröst till mig att det är dags för avlastning. Som tur är så får man låna en pumpmaskin på det här stället. Började redan att pumpa dagen efter han föddes och alla i personalen uppmuntrade till att man kan ge sin bebis mat, så lycklig som jag var har jag försett min son med mat så gott som hela tiden. Min stora "skräck" är att jag pumpar för lite att han inte ska få tillräckligt med mat, varje gång dom ökat på maten så har jag fått panik och tänkt att det här kommer aldrig och räcka. Idag äter Jamie varannan timme, när han får mat är det 15 ml varje gång. Man kan då räkna ut att det inte är några jättemängder. När vi kom upp igår så frågade sköterskorna om jag pratat med hon i mjölkköket, för hon tycker jag producerar för mycket och undrar om jag vill donera istället det överskott som blir, snacka om att jag blev paff, men jag medger att matte aldrig vart min starka sida, dessutom räknade jag med att dom ger honom allt jag åstadkommer. Göran har ju räknat åt mig många gånger och visat att det kommer att räcka i flera dagar framåt, men men, man kan aldrig vara säker..hihi. Så där har ni det, mitt liv och dygnsrytm styrs av mina bröst, tyvärr. Det känns iaf bra att man kan bidra med nåt här, dessutom får man en liten slant för det man ger!Ska skriva mer om lördagen sen, min söta karl har ockuperat datorn så det är lite segt att sitta med mobilen och skriva inlägg. Sorry för ett mindre roligt inlägg, tack och god natt från en trött mamma! :-)